Borgvattnet är en gammal skogsby i Jämtland som ligger ca 10 mil från Östersund. Till närmaste större tätort (Hammerdal) är det 4 mil och 20 mil längre österut hittas Norrlandskusten och Örnsköldsvik.
Borgvattnet har ca fasta 70 invånare som erbjuder en lokal affär med ett rikt utbud av det mesta du behöver samt en kyrka och några småföretag (elektriker, målare, maskinförsäljning, skogsentreprenad, mjölkbonde m.m).
Borgvattnets fina natur och vyer gör att många letar sig till byn för att vandra, fotografera och fiska medan andra kommer hit för att ”bara vara” – i stillheten och lugnet som råder.
Historik
- 1750 bosatte sig de första nybyggarna i Borgvattnet.
- 1782 byggde Pål Person från Stugun Borgvattnets kyrka.
- 1872 fick Borgvattnet sin första körväg (istället för klövjestigar).
- 1873 blev Borgvattnet blev egen socken (med egen kommunalförvaltning och präst).
- 1876 stod Borgvattnets Prästgård färdig och in flyttade prästen Per Johan Strindberg.
- 1921 färdigställs den efterlängtade vägen till Ramsele.
- 1948 byggs nya prästgården mer centralt nere i byn.
- 1951-1957 drog krönikespelet ”Vestvattentjuven” tusentals åskådare. Prästen Erik Lindgren var regissör. Ynglingen Halvar Björk hade huvudrollen, vilket blev starten på hans skådespelarkarriär. Krönikespelet sattes även upp -84, -86, -88, -90, -91, -99 och -05. De fyra första tillfällena spelade Halvar åter huvudrollen, och var även regissör.
- 1970 köpte Erik Brännholm Borgvattnets (då gamla) prästgård och öppnade upp den för allmänheten. Redan första sommaren kom över 5000 besökare.
Borgvattnets by
Hammerdals utmarker. Bönderna i Ede i Hammerdal hade tidigt sina utmarker där byn Borgvattnet nu ligger. De kallade platsen för Borgen. I början av 1700-talet valde några personer att bosätta sig här. De blev åbor, byggde hus och röjde mark, och kallade sin by för Borgsjö. År 1782 stod den nya kyrkan färdig.
1800-talet. Under 1800-talet växte byn. Fram till 1872 fick man nöja sig med stigar och rid- och klövjevägar. Det året byggdes den första vägen, som gick till Mårdsjön, byns poststation. Något senare tillkom vägen till Hammerdal. 1882 stod byns första skola färdig. 1890 fanns 87 barn under 13 år i byn.
Kommuncentrum. Borgsjö bytte så namn till Borgvattnet och blev kommuncentrum. Den gamla kvarnen vid sjöns utlopp byttes mot en ny där Skallsjöbäcken rinner in, och vid dennna anlades en såg. Under första hälften av 1900-talet blomstrade företagsamheten. I byn fanns 3-4 privata affärer och under 30-talet uppfördes en Kooperativ butik. Gästgiveri och kafé fanns och t.o.m. en rävfarm och en kaggfabrik. I slutet av 20-talet byggdes en ”hemgård” för äldre i Bygget efter vägen mot Flakanäset. Borgvattnets fotbollslag tillhörde ”Älvserien” och en hoppbacke byggdes vid Killingarresten. Omkring 1935 fick Borgvattnet ”förorten” Borgänge ett par km norrut med nio småbruk, så kallade Per Albin-torp.
Skogen. Skogsbolagen fick i början av 1900-talet ett allt större inflytande, även om det alltjämt fanns stora arealer bondeägd skog. Skogen blev en viktig inkomstkälla för både skogsägare och skogsarbetare. Den enda fackförening som har haft ett starkt fäste i bygden är Svenska Skogs- och Flottningsarbetareförbundet, som tidvis hade ett hundratal medlemmar. Under andra världskriget inrättades här många skogsarbearförläggningar för olika kategorier; norska flyktingar, frisksportare, värnpliktiga, vapenvägrare m.fl. – Statens Bränslekommission behövde ved!
Avfolkning. På 1950-talet började utflyttningen. Visserligen byggdes då den nya skolan, men barnantalet minskade. Under de senaste decennierna är det bygdespelet ”Vestvattentjuven”, Spökprästgården och affären Brännholms, som har satt Borgvattnet på kartan. År 2009 lades skolan ned för gott. Barnen bussades då till Stugun.
Nybyggarland. De flesta av byarna Borgsjö/Borgvattnet, Fullsjön, Björkvattnet, Skallsjön,Sörviken, Skyttmon, Boberg, och Selet började att bebyggas under första hälften av 1700-talet. Nybyggarna kom i allmänhet från byar i Hammerdals socken.
Borgsjö/Borgvattnet. Byn Borgsjö kom ganska snart att bli den plats där byarnas åbor träffade. Det fanns en själastuga på Västatgården, där man var tredje söndag samlades till gudstjänst under ledning av en capellpredikant från Stugun eller Hammerdal.
Egen kyrka. Vid en gemensam byastämma år 1780, beslöt man att anhålla hos Kunglig Majestät om att få bygga en kyrka i Borgsjö/Borgvattnet. Ansökan beviljades och samtidigt gavs direktiv om att det skulle bildas ett eget capellag under Hammerdals socken. Denna nya capellförsamling var ytmässigt stor, ca 460 km2, men glest befolkad. Sjuttio är senare bildades Borgvattnets och Stuguns pastorat.
Egen kommun. År 1873 blev Borgvattnet egen kommun med egen kommunal förvaltning. Byn Björkvattnet kom dock att tillhöra Ramsele kommun, Västernorrlands län, ytterligare några år. Kyrkligt hade Björkvattnet tillhört Borgvattnets församling allt sedan kyrkans tillkomst. År 1880 överfördes Björkvattnet till Borgvattnets kommun och Jämtlands län. Så småningom byggdes en sockenstuga för de kommunala sammanträdena. Skolor byggdes, lärare anställdes liksom präst, barnmorska, sjuksköterska, fjärdingsman, m.m.
Socknen och kommunen växer. År 1890 bodde i kommunen 741 människor, fördelade på 237 i byn Borgsjö/Borgvattnet, 109 i Sörviken, 103 i Fullsjön, 79 i Selet, 71 i Björkvattnet, 61 i Skyttmon, 47 i Skallsjön och 34 i Boberg. Under 1900-talets första hälft ökade antalet invånare i Borgvattnets kommun till 850, men trots det ansågs kommunen vara för liten för att klara den framtida utvecklingen, framförallt på skolans område.
Socknen och kommunen förändras. Den 1 januari 1952 försvann Borgvattnets kommun för att uppgå i Stuguns kommun. Samtidigt överfördes Sörviken till Hammerdals kommun och församling.